Jag tycker det är fruktansvärt kul att se hur folk såg ut när de var barn. Jag har förstått att alla inte delar detta intresse. Men varsågod i alla fall om det finns NÅN. Bilder never before bloggade eftersom mamma hittade dem i en vindgömma jag inte sett sedan internet uppfanns. Jag tre år gammal i Yemen. Bodde där i två år när mina föräldrar jobbade på en skola mina morföräldrar byggde på 70-talet. Bebisjaget. Innan jag födde barn och därmed tappade allt mitt hår. Framtänder. Min lågstadieklass. Jag vill så gärna ha en reunion. Åh vad jag minns den outfiten. En skum sak är att jag var EXTREMT klädintresserad som barn. När jag var sex år var kläder mitt största intresse och jag önskade mig bara kläder när jag fyllde år och i julklapp. Jag fick 100 kronor av farmor en gång och köpte en STICKAD TRÖJA. Mina kompisar tyckte jag var heeeeelt sjuk i huvet. Här fick jag mina drömmars skor som 10-åring. Mina favvobyxor. Abdul Karim, en kille min mormor tog med från Yemen för att han skulle kunna få en benprotes. Mormor var bäst och finast i världen. Jag och min bror i Yemen. I klassrummet där bakom undervisade jag själv i engelska när jag var 25 år. Vi pratar om det i stället kom jag på. Jag undervisade vuxna. När jag var 25 alltså, inte tre. Så läskigt. Ett par av eleverna var läkare och ville sätta dit mig för de var så besvikna på att jag var läraren. Innan hade de haft en 55-årig amerikansk lingvist och jag kunde ju uppenbarligen ingenting i jämförelse. Jag tyckte liksom också att det var synd om dem för att de fick mig som lärare. Det var SÅÅÅÅ fruktansvärt jobbigt i några veckor. De gick liksom till rektorn och ville byta ut mig. TILLS jag fick rådet att låtsas att jag hade bra självförtroende och se allt som en teatershow där jag var svinbra lärare. Jag tänkte fuck it, jag har inget val, och gjorde just det. Och det funkade. Jag var också rätt arg på speciellt en av de taskiga och ville att han skulle lära sig veta hut genom att bevisa att jag var bra även om jag verkligen inte visste hur det skulle gå till eftersom jag kände mig sämst. När de tog examen höll den taskiga läkaren ett tal där han bad om ursäkt inför alla och sa snälla saker som att han hade haft fel om mig. DIKT JAG FICK AV EN ANNAN KILLE: (har ju bloggat den två gånger förut men det är min blogg och jag bestämmer) "Dear teacher lisa How are you? ferist thing I"d like to say thank you for evry thing. thank you for gave me support and encouragment to make me what I am to day. teacher lisa, i dont know how to appreciate you. you always done your best andhave worked hard to simplify learning English. teacher I miss you and miss your beautiful smile i miss the atmospher of studying. becouse you created an impression to me andyou were a memorable presence. I think no teacher matches the quality of you. I sbent my best days with you and i"ll wait you hopefully see you again after some years. we realy loved you teacher I have never forgetten you and i"ll remember you and your eyes and your smile. don"t forget me finally i wash you all every success. your student M YOUR EYES LIKE THE MOON Yemen: Mina elever:
