Harry är ju så att säga extremt klädmedveten. Vilket inte alltid är så lätt. Eller det kan vara asjobbigt. Han har åtminstone sedan han var 1,5 valt kläder han ska ha på sig. Jag lägger fram men han vill ALLTID byta ut typ alla plagg. Vilket han får. Bad parenting tycker vissa eftersom man ska visa vem som bestämmer, men det är ju direkt elakt att kuva familjens enda fashionista. Men i morse! DÅ! Allt lyckades på första försöket! Jag: Här är dina kläder Harry. Harry: TACK mamma! Jag har längtat efter jeans! Jag: HAR du, varför då? Jag trodde inte du gillade jeans men det fanns inga mjuka byxor rena nu. Harry: Det var när jag var liten, nu tycker jag att jeans är snygga och roliga att ha på sig på förskolan. Sen kanske jag gillar shorts igen. Jag: Okej.. Harry: T-shirten passar bra till jeansen också. Jag: Tack! Vilken komplimang från någon som har så bra koll.
