Jag är ledsen (nej det är jag inte) att jag kommer behöva skryta nu men Sixten är min IDOL. I går claimade han halva beachvolleybollplanen på stranden trots att vuxna killar ville spela där, men de hade enligt Sixten "spelat flera timmar och planen är allas". SÅ modigt. Han ba jag har inte mindre rätt till den bara för att jag är barn. Sixten är allt jag inte var när jag var 6 år. I dag gick vi förbi en fotbollsplan där ett gäng stora killar spelade. Jag tror de var typ 10-11 år. Jag frågade om han ville spela med dem men trodde inte han skulle våga. Han ropade direkt "FÅR JAG VARA MED?". Först fick han vara med i ett av lagen, sedan insåg de att de måste göra om lagen för att de hade "underskattat lillkillen". Sen ropade de "LILLKILLEN ÄR JU KING" "Han är ju nya Zlatan" och sånt. Han gjorde till och med MÅL. Jag satt bredvid planen (JAG vågade definitivt inte vara med och spela) och började typ gråta av stolthet. Jag var världens cringeigaste mamma som satt där och ba BRAVO ÄLSKLING. De frågade om han spelade fotboll, som i om han spelar i något lag. Sixten ba Eh, jag spelar ju fotboll nu, vad menar du. Världens coolaste. Och lyckligaste. Efteråt sa han "Såg du min mun när jag hade gjort mål, jag försökte få munnen att gå ner på sidorna men det gick inte för jag var så glad." Slut på skryt. Enda bilden där ingen annan var med.
