Vi orkade inte riktigt åka iväg någonstans denna påsk för vi kändes liksom slutkörda, och det var bästa beslutet. Man drar ju ändå iväg. Vi var till exempel på Ikea TVÅ GÅNGER. Det var första gången vi lämnade in barnen i bollhavet. SÅ SJUKT HÄRLIGT. Jag la mig i en säng och djupandades. Jag kom på bästa aprilskämtet när Linus gick och köpte mat. Att Sixten kräktes på golvet i Ikearestaurangen. Han spelade så bra när Linus kom tillbaka. "Pappa jag har krääääkts". Och så blev han lite blyg = inte sig själv = trovärdigt kräksjuk. Jag viskade "lägg dig på bordet, dregla lite, se blek ut". Han ba hur ser man blek ut. Linus gick på det helt och hållet so to speak. Succé. Plus i kanten för konstverket. Man orkar ju inte direkt äta när man är kräksjuk. Sen åkte vi till Linus syster och fick lyxig påskmat. Eller det var egentligen innan men skitsamma. Vi åkte skidor i Flottsbro. Sixten bar Harrys skidor. Milstolpe. Sixten ville åka med Harry och hjälpa honom. Det är i sig svindlande. Sixten kändes typ vuxen då. Sen kom jag på att Sixten inte var vuxen ändå. Det var när han lade sig i leran precis innan vi gick in i bilen.
