Jag har otroliga grannar, det har jag sagt va. Igår sprang vi i Åda nära Trosa. TILLS jag stukade foten. Det var sån sjuk smärta. Sjuk av anledningen att jag fick något slags hormonpåslag som var jätteskönt samtidigt som det gjorde asont. Som något slags morfin som utsöndrades i kroppen. Jag KAN ha ramlat på en spruta knark men jag borde ju ha märkt det i så fall. I dag gick jag till vårdcentralen och fick kryckor! Äntligen kryckor. Hela livet har jag velat haft det. Hoppade ju trots allt från garagetak när jag var barn, för att bryta benet. Misslyckades. Fick släpa benet sista kilometerna.
