Hej då stranden. Nu är vi i Chiang Mai där Sandra bor. Harry på resande fot: Sjuuuukt skönt med ett barnsäkrat hus. Man kan liksom sitta i en soffa här och titta på barn som springer omkring. Känns aaaslyxigt. Mycket bättre än en pool och ett hav. Så ni har inte missat något. Deras frukostbord, där man alltid känner sig SÅ snygg, bara för att man tror att man är med i en Kelloggsreklam. Så är det ju tyvärr inte eftersom man är nyuppstigen men känslan är väldigt verklig och det är den som räknas. De har ett papayaträd som man får äta hur mycket man vill av för de hinner tydligen inte käka upp allt. SÅ GOTT! Eller.. Är det det? I'm afraid not. Inte världens godaste frukt. Jag vill så gärna tycka det. Sandra kanske är lika tveksam slog det mig nu, det är därför jag får käka hur mycket jag vill. Om man ska vara cynisk. Cynical sisters, bra bandnamn! Harry förtjänar sitt uppehälle. Vi äter stöööört god mat hela tiden, och den kostar typ 14 kronor.
