När jag lämnade Sixten på skolan i morse: Sixten (går fram till några han känner vid ett pingisbord): Tjena! De: Hej Sixten. Sixten: Jag ska bara skriva en sak här. Vi: Okej! Sixten: Kolla nu vad det står. Jag: ÅÅÅÅÅÅH! JAG DÖR. Sixten: Hjärta mamma. Det betyder att jag älskar dig. Du kan gå nu. Hej då! Inför sina kompisar liksom. Hoppas han kommer göra så när han är 14 också. Jag kommer i alla fall minnas detta för alltid. Tyvärr var jag inte lika lyckad när jag lämnade Harry. Eller själva lämningen gick bra men vi bråkade innan den i 45 minuter om vilka byxor han skulle ha. INGA dög. Alltså verkligen inte. Jag testade typ 15 stycken. Jag älskar ju att han har extremt starka åsikter om kläder och tycker det är bra att han bestämmer själv. Vill INTE "visa vem som bestämmer" som vissa tycker att jag ska i just detta fall. Kläder är liksom för viktigt för honom. Men alltså. Ibland känner jag bara what have I agreed to.... Jag sa flera gånger att det var okej att gå naken, jag testade alla metoder och mutor men inget gick. Efter 45 minuter (när jag hunnit bli arg flera gånger) kom Sixten på det briljanta förslaget att Harry kanske ville ha SHORTS i stället. Det ville han och allt blev bra på EN sekund. Klart man är ledsen när man vill ha shorts och man i stället får 15 BYXOR. 15!!!! Och INGEN FATTAR? HUR korkad mamma. Sixten sa "Jag förstår faktiskt nu att det kan vara jobbigt att vara en mamma, jag tyckte också det där var jobbigt". ❤️ Sedan kramades jag och Harry lääääääänge och båda grät och han förlät mig för att jag varit en jobbig och dum mamma. Pjo. 😰
