Sixten säger ifrån när jag börjar kräva orimliga saker. Sixten: Mamma jag kan ta på tandkräm på tandborsten själv. Jag: Bra, då kan du hjälpa Harry också. Sixten: Men neje, då gör jag ju DITT jobb. Sant. Nån måtta får det faktiskt vara liksom. Hur skulle det se ut om jag slapp TVÅ uppgifter bara så där. Inte ok. En av dagens många förlåtkramar.
