Jag: Sixten ska jag steka pannkakor? Sixten: Nej du ska bara imponera på oss och vända pannkakor i luften och då bränner du bort tummen. Du är för klantig. Jag: Men Sixten det där var ju två år sedan minst. Jag har bättrat mig. Sixten: Nej jag tror faktiskt inte det, för du glömmer att borsta mina tänder på morgonen så jag vet att du är klantig fortfarande. Jag: Okej. Sixten: Det är bra att jag säger till, för annars gör det så ont på dig. Jag: Tack för omtanken då. Sixten: Varsågod, vi kan ta korv i stället. Från när jag flådde HELA tummen. Alltså ALLT skinn på tummen flåddes av. Jag skulle liksom lite snabbt torka av smör som hälldes på plattan när jag vände, men det sköljde som en tsunami över tummen. I dag är jag hyfsat återställ. Förutom att jag inte har något matlagningsförtroende från familjen då.
