Vi har hälsat på i mitt gamla hus, där jag bodde när jag var 0-18 år. Jag har alltid undrat vilka som bor där, och nu knackade jag på och frågade om vi fick komma in. Typ ”Hej, det vore kul att se hur ni har det här i mitt älskade hus”. Det var två skitsnygga tonåringar hemma och de hade bott där i tolv år. De tyckte eventuellt att det var mer deras hus än mitt. Jag gick runt i alla rum och berättade vilka jag hade bott i (alla fem, flera gånger, hela familjen älskade att byta rum med varandra). Sen tog vi ett familjekort i trappen. Ett likadant som när jag var liten. Sjukt töntigt tyckte Linus. Håller kanske med, men jag är en nostalgisk typ och det gick inte hejda sig.