Nu har vi varit i Östersund i tre dagar. Jag älskar alltid de tre första dagarna och vill ALLTID flytta tillbaka då. Jag smiter från middagar och borstar tänderna superlångsamt för att kolla hemnet. Från och med i morgon slipper jag det för på den fjärde dagen minns jag alltid varför jag flyttade härifrån. Jag har för mig att jag brukar tänka att det är för litet eller nåt, men det är ju PERFEKT stort? Det är visserligen bara tredje dagen än så inget jag tänker får tas på allvar. Jag tycker till exempel att de snyggaste killarna är de med sportigast outfit på caféet. Gammal habit från högstadiet som plötsligt kickar igång. En snigelfågel vi byggde. Det gör man ju inte i Stockholm. Inte för att det egentligen berikade mitt liv så mycket men.
