Dessa klarade jag av att slänga. Linus pappa har flyttat och har inte plats för våra källarkartonger så vi måste slänga en massa. Bra att se sina saker, det skulle vi ju inte fått annars. Nånsin kanske. Det är på ett sätt sitt dödsbo man går igenom. Vissa saker vill man ju inte ska bli hittade av dödsboletarna. Jag tänker inte på tortyrattiraljerna nu, utan mer gamla dikter på rim om krossat hjärta. Jag tror jag vet var min tvångsmässiga benägenhet att rimma kommer ifrån. Hittade detta fina kort från mormor och morfar. Morfar dog för ett par år sedan men mormor är 97 år (love my jeans.. Öh.. genes) och vi skypade häromdagen. Här är hon och Moder Teresa i Yemen. (Jag vet att jag bloggat denna bild tusen gånger. Älskar att mormor ser starstruck ut, då vet jag var det kommer från också.)
