Vi var på min systersons femårskalas i går. Sixten: Jag vill inte ha skorna på mig när jag springer. Linus: Men ta av skorna så du blir barfota då. Jag: Ja, som Christopher Koskei. Alla: Öh? Jag: Han sprang ju barfota i VM för 20 år sedan. Linus: Aldrig hört talas om honom. Jag: Hm. Fattar inte hur min hjärna prioriterar. Den vet ju att jag inte ens är sportintresserad. VARFÖR har den då gett viktig plats i 20 år för något jag bara får nämna EN gång 20 år senare och då är det så länge sedan att ingen orkar kontrollera fakta vilket gör att jag inte ens får beröm. Kan den inte koncentrera sig på var jag lägger nycklarna i stället?
