Äntligen svar. Efter lunchlöpningen (humblebrag jag vet) i duschen: Jag: Jag torkar mig med papperservetter. Magdalena: Va varför har du ingen handduk? Jag: Det var ett medvetet val. Jag och barnen ska på capoeira i eftermiddag och jag måste alltså ha både mina och deras träningskläder i väskan och då fick jag inte plats med handduk. Magdalena: Mhm. Jag: Alltså HUR självuppoffrande ÄR jag? Magdalena: Ja det är sjukt. Jag: HEEELT sjukt. Alltså jag har undrat hur självuppoffrande jag egentligen är. Har inte haft något bra bevis. Men nu vet jag ju. Det är sjukt självuppoffrande att inte få handduk. Eller så var jag bara dum, för jag hade ju kunnat ta den i en påse eller nåt.