Kl 3. Harry har ammat minst en gång i timmen i natt. Så vi är ju inte så glada som vi verkar. Det som är bra är att det är helg så Linus kan ta över fotbollen och tennisen i dag. Tänk om jag vetat att det var så det skulle bli att vara förälder. Att definitionen av lyx skulle vara en bollfri förmiddag. Shit vad jag skulle ha njutit av hur bollfritt allt var back then. Typ ååååh vad härligt att borsta tänderna utan att gommen blir spetsad för att någon får in en fullträff. Men just den grejen är svår att förutse. Jag är förresten också sjuk. Men jag är glad att alla lever. Eller... funny I mention it. Alla lever inte. Inte min favvokopp. Bandybollens fel.
