(Sixtens första leende, 3 dagar gammal. (Ja, säkert inte ett riktigt, utan ett bajsleende, men vem har sagt att bajsleenden inte är lika mycket värda)) Sixten fyller två år i morgon! Just nu ligger jag och luktar på hans hals, det bästa jag vet. TVÅ ÅR känns så .. barn? Han är ingen bebis. Men ändå så liten att han inte fattar att det är freakigt att vara besatt av att ligga och lukta på en annan persons hals, så det är ju bra. (Åh nej, tvångsmässigt gjorde jag nu om den där Britneylåten till en tvååringsversion och kan inte sluta sjunga "I'm not a baby, not yet a child".)
