Vårdcentralsbesök nr tre på två dagar (Sixten slog upp hakan och klistrade den och jag lade om mitt martyr-sår): Jag (till sköterskor i korridoren): Åååååh vilka fina kläder ni har!! Sköterskor (med chockrosa outfits): Tack! Eh. Du var här i går också va? Jag: Var det er jag sa det till då också eller? Sköterskor: Ja.. Men det gör inget. Jag: Oj.. okej. Bra.. Så här i efterhand kan jag ångra att jag båda gångerna lade manken till för att låta så förvånat begeistrad. Jag kände att risken att det var samma personer var så oerhört liten och möjligheten att göra fler glada ganska stor ändå. Dom ba du kanske borde söka hjälp för minnesförlust i stället. Sixten, lite omtöcknad efter hak-klistring.
