Telefonsamtal: Jag: Linus! Sixten sa "Mamma, Sixten älskar dig" till mig förut i dag! Linus: Oj! Vad mysigt. Jag: JAAA! Linus: Sa han det bara så där? Jag: Ja, eller alltså. Jag sa "jag älskar dig" först. Men sedan gick det en stund och jag började killa honom i håret och då viftade han bort min hand för han ville inte det. Och sen, tio sekunder senare vände han sig mot mig och sa det. Linus: Jaha? Jag: Så det hade ju gått ett tag och det hade hänt saker emellan. Så det var ju ändå lite uppenbart att han inte bara härmade. Utan menade det, tycker jag. Linus: Mm. Jag: Han menar vad han säger. Linus: Mm. På samma sätt som han menade det där han sa igår. Jag: Vad? Linus: Att pappa är bra på fotboll och mamma är inte bra på fotboll. Skit också. Jag avfärdade visst det igår med "Han är ju alldeles för liten för att mena saker han säger".
