[caption id="attachment_15972" align="aligncenter" width="1500"] Foto: Sandra Myhrberg[/caption] Julpyntet Före barn: Endast de SNYGGA julgranskulorna (ja det fanns en lång period i livet när man hade tid att reflektera över julpynts snygghet) får ta upp värdefull plats i granen. Inte det bordellblingsröda, utan det som hade en annan juligare rödfärg (que?). Efter barn: Pyntet består av 50 procent piprensare. Inte vackert men what to do. Vissa skumma personer slänger förskolejulpynt som har för låg verkshöjd, och man måste alltså hänga upp alla flörtkulgubbar tillsammans med barnen i granen (Ja inte hänga upp barnen alltså). Innan de heartlessa hinner reagera. Sömnen Före: SÅ mycket MER sömn än vanligt så klart. Sovmorgon i ett helt lov! Efter barn: Bara att de barnlösa kallar det LOV visar på marianergravsdjup kunskapslucka. Med barn sover man MYCKET mindre än vanliga veckor (då man också sover dåligt) eftersom man stannar uppe sent OCH går upp i ottan. Väldigt pigg dock, eftersom släkting gav barnen en xylofon i morgonjulklapp. Bakningen Före barn: Apelsinbutterkaka med frostade tranbär. For showoff, men ändå. (Autentiskt exempel, det här är något jag på riktigt gjort, så sjukt). (Eller okej, jag var delaktig). (Jag var i samma hus.) Efter barn: Pepparkakor. Eller mer som väldigt orunda bollar eller ljust människobajs. Allt som är platt, som vuxenkakorna, är svarta för att man ändå prioriterar att bollarna ska bli lagom bakta. Självuppoffring och martyrskap hör julen till. Stressnivån Före barn: Stress? I dont think so. Man gör liksom googlingen ”Netflixfilmer med bra betyg”. Det gör bara folk med alldeles för mycket liv. Efter barn: Eftersom man vill att alla nära och kära ska få se ens barns tindrande barnaögon på jul härjar man över hela Sverige flera gånger om. ”Strunta i någon resa då” säga alla. Men det blir ju ytterligare en sak att fundera på. Så elakt att inte låta alla träffa ens barn (trots allt är man fullständigt övertygad om att det är det enda alla vill?). Och svårigheten i att besluta vilka som inte får, är likvärdig med beslutet kung Salomo tvingades ta om det där barnet som skulle huggas mitt itu. Typ. Viktigaste julklappsregeln Före barn: LÄGG AV med att visa missnöje över julklappar. Jul är fejkens högtid! Jag vet att jag är typ ensam om att tycka detta men ALLA borde visa glädje oavsett vad de får. Bara sjuka idioter disrespektar den regeln. Efter barn: Okej det här har inte förändrats ett dugg, möjligen till det värre. Tortyr när folk säger ”Vad ska jag med den här till?” INFÖR BARN? Folk snackar om att man ska lära barn att vara trevliga och funktionsdugliga i samhället. Men det är HELT okej dissa presenter och göra folk kroniskt sårade? Största irritationsorsaken Före barn: Man hittar inte sina örhängen. Efter barn: Man blir sur på att ens partner klätt barnen i sjömanströjan matchad med leopardbyxor. Förvisso rimlig anledning till irr, men han har ju inte orsakat ett ebolautbrott vilket man kan tro om man ska lyssna på sina känslor. Biltankarna Före barn: Kör lite snabbare så att vi kommer fram någon gåååång. Hastighetsbegränsning schmastighetsbegränsning. Efter barn: VAD är grejen med att alla kör 100 på 70-väg? Vill de extremt gärna bli barnamördare? Maten Före barn: Så irri med folk som säger att man ska tagga ner på matlagning. Glädjedödare, är det jul är det jul, alla borde bara anstränga sig lite extra så vi får ett minnesvärt julbord. Efter barn: Alla säger alltid "Här har vi lagat mat i flera dagar och så blir man mätt på fem minuter, hahha." Kan vi för en gångs skull lära oss något av det och chilla lite. Julmat är alltid mer investering än outvestering. Största gråtmomentet Före barn: Inombordsgråten när någon sagt ”Har du kvar kvittot?”. Efter barn: När man får en ängel gjord av en toapappersrulle i julklapp. Och man gråter inte ens av fulhet utan för att det är det vackraste man sett, trots låg verkshöjd. Bästa julklappen Före barn: Dyrt smink. Efter barn: Hockeyspelet. Som man själv köpt till barnen alltså. För att man blir så älskad. Allmäna julupplevelsen Före barn: Kul att träffa folk, men lite väl länge? Efter barn: Själva julupplevelsen blir en miljon gånger bättre med barn. De borde ta betalt för att visa tindrande ögonen. Just ja, det är därför de får julklappar. Tidigare publicerad i tidningen mama. En jul för många år sedan då jag tydligen hade julgranskulörhängen..